Puss det är vår!

Våren brukar ju vara tiden då man börjar leva upp igen och även gamla ruggugglor kan bli kära på äldre dar. Vi har alla så olika bagage med oss under vår livsvandring. Vissa packar lätt och praktiskt, andra har tungt och trassligt bagage att dras med. Lyckosamt och enklast är det förstås för den som har lätt packning och går med lätta studsiga steg! Ändå med eftertanke och självobservation som följeslagare.  Med olika bakgrunder kan det vara svårt att mötas på ett tillitsfullt sätt. Oro och undran smyger sig lätt in och skapar kilar och hinder. Viktigt att kunna prata med varandra, vara öppna för det som känns och för det som oroar. Lita på att det som sägs också är det som gäller.

Ju äldre man blir desto mer inser man förhoppningsvis att man inte har råd att slarva bort tiden med misstanke, ängslighet och problemskapande. Det som finns det är nuet. Tiden som var finns ej mer och det som ligger framåt finns inte heller - än.